Samma dag som det berättigade i att avliva björnungar i Härjedalen debatteras noteras att Dagens Medicin söker en Erfaren nyhetsjägare och möjligen ger det ena det andra för plötsligt blir ordet "nyhetsjägare" rätt intressant. Kanske använder vi det ordet slentrianmässigt men har vi funderat på vad det egentligen står för? Vi skickar ut nyhetsjägare för att jaga nyheter likaväl som vi skickar ut jägare för att jaga vilt.
Jakt definieras i Wikipedia som "...att man förföljer, fångar och oftast dödar vilt för att få föda, rekreation, päls och läderprodukter, troféer eller för att förebygga skadedjurs skador och olägenheter på grödor, djur och annan egendom, även för att motverka negativ påverkan av främmande arter, samt hindra smittspridning." Jakt går alltså ut på att fånga och oftast döda bytet, för det egna höga nöjets skull eller för att skapa en drägligare miljö. Finns det liknande bevekelsegrunder för nyhetsjakt? Att jag som journalist för den egna tillfredsställelsens skull alternativt i tron att jag kan förbättra världen förföljer, fångar och, åtminstone bildligt, dödar det offer jag utsett. Hur saken än vrids och vänds så känns den granskande och avslöjande journalistiken ligga kusligt nära denna definition.
Finns det ett bättre sätt att se på saken? Om vi undantar det professionella fisket som har tämligen stora likheter med jakt så har ändå fritidsfisket ett betydligt mindre brutalt angreppssätt på sina offer. Catch and release är snarare regel än undantag. Fisket kan på samma vis som jakten ge ett spänningsmoment, att försöka fånga den intet ont anande firren. Men efter fångsten och kampen och när jag fått fira min seger, fotograferat, vägt och mätt, släpper jag tillbaka fisken i vattnet. Syftet har aldrig varit att döda utan att göra så lite skada på ekosystemet som möjligt. Jägarens ingrepp i ekosystemet är betydligt mer oåterkalleligt.
Men kanske är den mest tilltalande metaforen ornitologen. Jag fångar, ringmärker och har ett genuint intresse att förstå och att följa fåglarna. Att spegla den värld fåglarna lever och rör sig i. Finns det nyhetsornitologer? Det kanske borde det om inte annat. Journalister som lever tillsammans med nyheterna, som berättar vad de ser och vad de förstår men som inte ingriper och skadar skeendet. Som inte försöker förändra världen. För även om det finns en och annan sparvhök (som lever på andra fåglar och därför påverkar livet rätt påtagligt för dessa stackars offer) så har jag som ornitolog inget intresse av att utrota dem. De är en del av ekosystemet som jag lever med och berättar om. En drömvärld? Antagligen, men vad är det för fel att ha en vision om en mänskligare journalistik?
