Noterar att Paul Ronge avslutat sitt uppdrag för Landstinget Sörmland och känner sig ganska nöjd att fokus i den så kallade Arvodesaffären har förflyttats till Södermanlands Nyheters något ensidiga bevakning och att mobbarna nu får känna sig lite ifrågasatta. Det är bra för balansens skull. Och striden skulle alltså kunna anses vunnen. Kanske var det just det som var hans uppdrag men att hela soppan är över är tvivelaktigt. En mobbare slutar liksom inte mobba för att mobbingen uppmärksammas. Snarare kan den förändras och ta sig andra, subtilare och i vissa fall även otäckare former. SN’s chefredaktör försvarar alltjämt sitt agerande och även om mobbaren skulle tvingas byta skola är en mobbare ändå alltid en mobbare. Frågan är alltså inte om utan snarare hur mobbingen kommer att fortsätta.
Har fått nys om en annan inte lika uppmärksammad medial mobbing i Gävle där ortens store sportjournalist gått i taket över att kommunens alkoholhandläggare haft åsikter om hur ishockeytemplet i stan, Läkerol Arena skött utskänkningen. Det fanns hot om att serveringstillståndet skulle dras in men Förvaltningsrätten nöjde sig med en varning och kommunen har valt att inte överklaga. Egentligen är detta inget konstigt. Vi är oense, låter någon medla och ta ställning och så är saken biff. Men inte då. I likhet med Göran Carstorps i SN vendetta mot enskilda tjänstemän ger sig Stisse Åberg i Gefle Dagblad på tjänstemannen som ifrågasatt hur Läkerol Arena efterlevt regelverket. Och detta i en ton som är allt annat än objektiv och balanserad. Mobbing på nyhetsplats. Det är obehagligt.
Hur kommer vi åt detta och får en förändring? Kan vi hindra latenta mobbare att bli journalister? Om svaren vore enkla borde de redan ha funnits och journalismen en vacker, ren och speglande verklighetsbeskrivning. Där är vi inte idag och det känns som det enda vi kan göra är att ge mobbarna moteld. Men därmed fortsätter även striden och det är motsägelsefullt och i någon mening mobbing även det. Men vad gör man? Konflikten i Sörmland är inte över för att fokus har skiftats och Paul Ronge går vidare till andra uppdrag. Och striden i Gävle är inte över för att Förvaltningsrätten gett sitt utslag. The opera isn’t over until the fat lady sings, and if we're unlucky she never shows up...