fredag 18 maj 2012

Laglös journalistik

Journalisten står över lagen och vanligt folkvett saknas hos alla andra. Det är konsekvensen av två olika men ändå sammanhängande journalistiskt anknutna dagsaktuella frågor.

Tre medarbetare på Expressen med chefredaktören själv i spetsen har vid Malmö tingsrätt dömts för vapenbrott. De har inom ramen för sitt journalistiska arbete köpt ett illegalt vapen för att påvisa hur lätt det kan vara. Därefter har de förtjänstfullt lämnat in vapnet till polisen och tack vare denna senare åtgärd fått en mildare dom, villkorligt, men döms gör de likafullt. De har ju faktiskt begått ett brott. Det är olagligt att köpa olagliga vapen.

Det finns egentligen inget att anmärka mot det de vill skildra i sig men även den journalist som rånar en bank eller mördar sin sambo för att visa att bägge företeelserna både utgör samhällsproblem och är lätta att utföra, begår ett lagbrott och skall straffas för det. Journalister har ingen fri lejd genom det juridiska systemet och journalister kan inte ta sitt yrke som ursäkt för att begå ett brott. Från kollegiets sida är många upprörda och befarar att det nu blir svårare att verka som journalist. Förvisso. Om det är så att det hör till vanligheterna att begå brott för att ha något att skriva om. Eller så kan man välja att belysa problematiken, intervjua bägge sidor i en fråga och ge en så allsidig och objektiv analys som möjligt. Det är också journalistik. Grunden till all journalistik till och med.

Journalisten som världsförbättrare och demokratins stöttepelare berör Ulrika Knutson i dagens radioessä i Kulturradion i P1. Med utgångspunkt i det första moderna mediedrevet i Sverige försvarar hon drevet som en garant för demokratin. Eftersom ingen makthavare och inget drevoffer väljer att avgå frivilligt har mediedrevet en plats för att göra livet och arbetet för denne så outhärdligt att ingen annan utväg finns än att avgå. Till slut tar den avgångnes chef sin hand från den utsatte och gör som drevet önskar.

Det är ju fint att att journalisten alltid är den som har kompetensen att avgöra vem som handlar fel. Och den är ju fint att alla granskningsvärda positioner besitts av personer som aldrig någonsin skulle komma på tanken själva att avgå, sluta eller pensionera sig. Visst finns de som saknar självinsikt men att de skulle vara så många att något så obehagligt omänskligt som ett mediedrev behöver försvaras antyder en journalistiskt elitistisk människosyn som är ovärdig en demokrati. Även om demokratin förutsätter att även de med liknande värderingar skall få ge uttryck för dem. Eller att tycka att det är okej att begå lagbrott. Men demokratins garant är inte mediedrevet eller journalistiken. Det är att det finns rättsvårdande instanser som hanterar dem som inte ställer upp på spelreglerna. Oavsett om vederbörande är journalist eller inte. Att bara tre journalister blivit dömda i år ter sig i detta perspektiv som en demokratisk brist. Mediedrevens aktörer borde betydligt lättare kunna lagföras.